Lussi- och Pilgrimsleden är en del av den medeltida pilgrimsleden Romboleden, Sveriges längsta pilgrimsled, som sträcker sig från Köping i Västmanland till Nidarosdomen i Trondheim där Norges skyddshelgon Sankt Olav ligger begraven. Det är lätt att fascineras av denna led och vi njuter alla på olika sätt. Vissa som skidar här gläds mest åt den fantastiska utsikten med vyer i alla väderstreck. Andra berörs till medkänsla i själen av att skida på en led där människor sedan 1000-talet (vad vi vet) kämpat fram över kalfjället mot det ännu långt i fjärran liggande slutmålet i Trondheim. Det finns något som tonar i samklang över århundradena mellan att på pilgrimsfärd kämpa mot naturens krafter och kanske sina egna inre röster och tvivel på sin förmåga – och att kämpa i utkanterna av sin kropps förmågor och inte ge upp, inte lyssna på ben och armar som vill åka hem, utan fortsätta för att få se utsikten vid Fruhågna och Lussifjäll. Det är inte osannolikt att Lofsdalen, som skrevs som Lapsadal i urkunderna, hade en funktion som var kopplad till pilgrimsleden. Om detta vet vi ingenting säkert tyvärr. Det finns mer att berätta om denna märkliga led som fascinerar och berör så många. Lussileden slutar vid Fruhågna och Lussifjäll. Fjället Fruhågna är lätt att se på långt håll. Det ser ut som en tårta eller klimp och i siktigt väder syns hon klart från Solgropen och Övre Strådalsleden. Lussifjäll ligger söder om Fruhågna och Pilgrimsleden går mellan dem. Se kartan på Eniro för att få en uppfattning. Vi hämtar resten av historien från projekt Runeberg, d.v.s. inskannad äldre svensk litteratur. Om Fruhågna går den sägnen, att en förnäm fru, vilken fordomdags reste där förbi på pilgrimsfärd till sankt Olof, bestigit fjället, varvid hon yttrat: »Förut har du blott varit en Städjeklimp, men nu skall du kallas Fruhågna». Som vi förut sett, går pilgrimsvägen på denna plats fram mellan Fruhågna och Lussifjäll. Namnen ha otvivelaktigt något inbördes samband. Lussi eller Lusse är detta i nordisk folktro mångenstädes omtalade hemlighetsfulla kvinnliga väsen, som ofta uppfattats som de underjordiskas stammoder. Hon har tagit det ena fjället i besittning, flankerad av Vår fru, jungfru Maria.